Flytande solceller på bevattningsdammar, industridammar och andra artificiella vatten – inte gigantiska havsparker, utan mindre anläggningar som placeras innanför kundens mätare för att ersätta köpt el direkt. Innovationen ligger i pontonerna och infästningen snarare än i själva panelen, och elsäkerheten löses med vattenbeständiga MC4-kontakter och kablage som stripas var 30:e centimeter så att inget ligger mot skarpa kanter. Nyttan är tydligast där kabeldragningen annars blir dyr: ett pumphus på Gotland där anslutningen ensam kostar en halv till en miljon visar hur kalkylen kan vippa över. Här finns också blicken framåt – utdikade torvmarker som kan återvätas och samtidigt bära solpark, 500 kW-gränsen för energiskatt som bromsar solceller på stora industritak, PPA-lösningar där leverantören äger parken och kunden bara betalar för producerad el, och en marknad där de mindre anläggningarna tappat kraftigt medan de stora parkerna växer.