Lönsamhet i elfirman handlar inte bara om omsättning – utan om att veta vilka affärer man faktiskt tjänar pengar på. Här beskrivs hur en installatörsfirma med 75 anställda kartlade sina leverantörsfakturor, ordrar, missade indexuppräkningar och kreditförluster i Excel, hittade en och en halv miljon i bortslarvade pengar och räknade ut hur mycket ny omsättning som hade krävts för att kompensera. Utifrån det ritades företagets "DNA" upp: vilka kunder som köper hela erbjudandet, vilka som bara ligger i svansen och kostar pengar att köra genom systemet – och slutsatsen blev att plocka bort de olönsamma affärerna, i ett fall genom att säga till en kommun att man inte hade råd att ha dem kvar. Dessutom kritik mot upphandlingar där beställaren både definierar innehållet i en tjänst och sätter timpriset utan dialog, och en varning för att branschen cementerar timprisfällan när unga elektriker lär sig att ett timpris speglar verkligheten och sedan startar eget.
Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.4 frågor
01
Varför är timprismodellen ett problem enligt Håkan?
Han menar att branschen skolar unga elektriker i att jobba med timpris, och när de sedan startar eget tror de att timpriset har verklighetsförankring. På så sätt cementeras en cirkel som han beskriver som ohållbar – kunden vill ha jobbet gjort med kvalitet, inte ett visst antal timmar.
Vad kan en mindre elfirma göra för att få bättre koll på lönsamheten?
Samla data i ett enkelt kalkylark över ordrar, leverantörsfakturor och kundfakturor för att se var pengar försvinner, och sätta sig med en auktoriserad redovisningskonsult som kan utmana siffrorna och bryta ner dem på kund- och individnivå.
Är det farligt att tacka nej till en kund eller upphandling?
Håkan menar att om man hela tiden har för mycket folk i förhållande till affärerna tenderar man att ta dåliga jobb, vilket blir ett sluttande plan. I stället kan man arbeta med produktivitet och samarbeta med andra firmor som har beläggningstoppar vid andra tider.
I TST:s fall räknade Håkan på att 7,5 procent fel i ordrarna motsvarade en halv administrativ tjänst i kostnad, eftersom montörer störs och personal måste lägga tid på att reda ut felen.