Hur mycket el använder Sverige jämfört med för 35 år sedan?
I princip lika mycket. Nivån låg på 140 TWh för 35 år sedan; för två år sedan var det 126 TWh och förra året omkring 135–136 TWh, trots elbilar, digitalisering och elektrifierad industri.
Kashayar Farmanbar f.d. energiminister gästar!1:13:00
Påståendet att Sverige ska dubbla sin elanvändning får en obekväm motbild: vi ligger kvar kring 140 terawattimmar, samma nivå som för 35 år sedan, trots elbilar, digitalisering, induktionshällar och elektrifierad industri. Prischocken 2021–2022 förklaras med Rysslands strypta gasleveranser före invasionen av Ukraina, och med att Tyskland har ett enda elprisområde där överskottet i norr inte når den tunga industrin i söder. Energi beskrivs som ett ingenjörsämne som gjordes till politiskt slagfält, och den svenska svagheten ligger i att ingen behövt bygga ut nät eller produktion på decennier – därför efterfrågas en statlig aktör med helhetsgrepp och att en del av innovationskostnaden flyttas från hushållen till skattefinansiering. Dessutom det konkreta kundproblemet: villaägaren med tre gånger för mycket solceller i förhållande till batteriet, överskott som är svårt att sälja, och hur en elektriker ska kunna råda kunder när spelreglerna ändras.
Medverkande
I princip lika mycket. Nivån låg på 140 TWh för 35 år sedan; för två år sedan var det 126 TWh och förra året omkring 135–136 TWh, trots elbilar, digitalisering och elektrifierad industri.
Tyskland har ett enda elprisområde, vilket gör att hela landet får det dyraste tänkbara priset. När tyska köpare handlar el över gränsen, framför allt i elprisområde 4, drivs det svenska priset upp eftersom de är beredda att betala mer.
Tidigare var både produktion och användning förutsägbar, med två dygnstoppar som såg ut som en kamel. Nu styrs industrins höglasttimmar, elbilsladdning och vitvaror efter pris, samtidigt som de billigaste kraftslagen sol och vind är variabla. Det ger tekniska utmaningar för elnätet och stor prisvolatilitet.
Enligt gästen ligger den största vinsten i den el man slipper köpa – då betalar man varken elkostnad eller nätavgift. Överskott kan man testa på balansmarknaden, men lönsamheten varierar mellan år.
Tre saker lyfts fram: låga elpriser med europeiska mått mätt, stabil tillgång till effekt utan blackouts, och att elen huvudsakligen är grön.
Det här tar avsnittet upp
Fler avsnitt om elnät och energi, solceller & lagring.
45:17Ljud + video
1:38:34Ljud + video
1:33:45Ljud + video
1:18:56Ljud + video
1:18:32LjudAnnonssamarbete
För elektriker som bygger framtiden – smarta lösningar för laddning, energi och eldistribution
Lokalt producerade kablar från Grimsås → stora nog att påverka, lokala nog att bry oss!
Astrour - kan styras efter solens upp och nedgång | programmeras med Bluetooth och telefon
Atex för elektriker!
Orolig för att dokumentationen inte är gjord på rätt sätt?
Mätinstrument och mätutrustning för elektriker!