TEKNIK - Vad är vad?! Överspänningsskydd eller åskskydd

1:19:13

Överspänningsskydd och åskskydd blandas ofta ihop, trots att det ena inte förutsätter det andra – ett solcellsjobb kan behöva överspänningsskydd utan att byggnaden har åskledare. Här reds begreppen ut: yttre åskskydd med uppfångare, linor längs fasad och jordtag kontra grov-, mellan- och finskydd i centraler, varför strömmen snarare än spänningen är det man dimensionerar efter, och varför fler solceller, klimatanläggningar och mobilmaster på taken gör fastigheter känsligare än förr. Riskbedömningens formel kräver uppgifter ända bort till högspänningsnätet, och alternativet är ofta att helt enkelt montera skyddet ändå. Dessutom praktiska frågor: avstånd mellan skydd, lantbruk och silos, plåttakets tjocklek och infästning, jordtag lodrätt eller liggande, kopparledningar som ska in i huset från samma håll som elen, och varför överspänningsskydd normalt inte ska provas med vanlig installationsmätning.

Publicerades
3 augusti 2023
Format
Ljud · 1:19:13
Ämnen
ElbilsladdningElinstallationElsäkerhetEnergi, solceller & lagring

Medverkande

Frågor & svar

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01

Vad är skillnaden mellan överspänningsskydd och åskskydd?

Överspänningsskydd tar hand om allt som kommer ledningsbundet, både åskrelaterat och andra störningar, oavsett om det kommit in direkt på ledningsnätet eller inducerats över. Åskskydd, alltså åskledare, gäller nedslag direkt från luften på byggnaden.

Hör svaret · 16:41
02

Måste man ha åskledare om man installerar solceller?

Enligt Stefan är åskledare nästintill alltid frivilligt i Sverige, oavsett solceller. Har byggnaden krav på överspänningsskydd på inkommande och dessutom solceller, ska även växelriktarens DC-sida skyddas. På en villa finns inget krav, men han menar att det är rimligt att skydda en anläggning för ett par hundra tusen med ett skydd för någon tusenlapp.

Hör svaret · 41:38
03

Vad säger reglerna om överspänningsskydd vid elbilsladdning?

I utgåva tre står att man bör skydda fordonet mot överspänningar, alltså en rekommendation snarare än krav. I utgåva fyra blir det krav på överspänningsskydd för publika laddstationer.

Hör svaret · 39:20
04

Varför måste överspänningsskydd avsäkras vid höga strömmar?

Skydden har en maxnivå, för Elronds del ofta 315 ampere. När skyddet tänder och kortsluter mot jord vid exempelvis 2000 ampere avsäkrat ställverk klarar skyddet inte att bryta, och den parallella kabeln kan brinna av. Säkringen sitter i den parallella ledningen till skyddet och är för långsam för själva åskstörningen, som handlar om mikrosekunder.

Hör svaret · 47:59
05

Ska man provmäta överspänningsskydd?

Normalt behöver man inte och ska inte prova skydden; vid installationsmätning kopplas de bort. Det finns särskilt testinstrument, och vissa installationstestare rampar upp spänningen så att provning går. Skydd utan indikering, som en del signalskydd, är de som är viktigare att kontrollera – har skyddet ett grönt fönster är det lugnt.

Hör svaret · 1:15:37

Kapitel i avsnittet

  1. 0:00Viktor Kyllerdahl presenteras som ny i teamet
  2. 2:10Elbranschen och elektrifiering ur konsumentens ögon
  3. 4:08Dagens ämne: överspänningsskydd, samt sponsorer
  4. 7:20Stefan från Elrond och TK-arbetet kring åskskydd
  1. 8:56Skillnaden mellan överspänningsskydd och åskskydd
  2. 12:31Restspänning, mellanskydd, finskydd och signalskydd
  3. 19:38Grov-, mellan- och finskydd samt klass 1–3
  4. 25:38Spannmålstork och silo – höga byggnader på slätten
  5. 29:01Byggnadsdelar av metall som åskledare, plåttak och kyrkor
  6. 31:52Krav i elinstallationsreglerna utgåva tre och fyra
  7. 33:58Riskbedömning, formeln och tumregeln för glesbygd
  8. 39:11Elbilsladdning och solceller – AC- och DC-skydd
  9. 44:21Välja skydd: avsäkring, avledningsförmåga och restspänning
  10. 56:05Jord, nätverkskabel och potentialutjämning
  11. 1:00:12Jordtag: ringlina, spett, plåt och tio ohm
  12. 1:05:19Höga hus, Karlatornet och sidoinslag över 60 meter
  13. 1:09:20Befintliga byggnader och praktiska begränsningar
  14. 1:15:00Provning av överspänningsskydd och livslängd
  15. 1:17:17Avrundning, potentialutjämning nästa gång och kontaktvägar

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Överspänningsskydd tar hand om allt som är ledningsbundet, medan åskskydd i form av åskledare skyddar mot direkta nedslag på byggnaden – Stefan från Elrond drar gränsen.
  • Ett vanligt mellanskydd släpper förbi en restspänning på ungefär en till en och en halv kilovolt innan det tänder, och vid känslig utrustning kompletteras det med finskydd.
  • Grov-, mellan- och finskydd är tillverkarnas ord; i standarden heter det typ/klass 1, 2 och 3, där låg siffra betyder grövre skydd.
  • Standarden anger tio meter som gräns för när ytterligare skydd bör finnas – men skydden sätts vid centralerna, inte var tionde meter längs en kabel.
  • Elinstallationsreglerna utgåva tre kräver överspänningsskydd bland annat vid medicinska utrymmen, lantbruk och service till allmänheten; i utgåva fyra läggs skolor och platser med många människor till.
  • Vid åskledare krävs jordtag med högst tio ohm enligt åskskyddsstandarden, mätt med riktig jordtagsmätning – ringlina kombineras ofta med spett eller plåt.

Källa och omnämnanden

Omnämnanden

ElsäkertElrond
Öppna i Spotify

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om elbilsladdning och elinstallation.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.