Frågor som besvaras

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Panelen förklarar skillnaden mellan yttre åskskydd (uppfångare, nedledare, ringledare) och inre åskskydd i form av överspänningsskydd.
  • De går igenom de fyra åskskyddsklasserna och hur klassen påverkar täthet på linor och nedledare.
  • Riskanalys enligt åskskyddsnormen diskuteras, liksom att det är anläggningsinnehavaren som avgör om man avstår.
  • Tiometersregeln för när nästa överspänningsskydd behövs och hur man sektionerar en anläggning tas upp.
  • Solceller på tak, batteriecontainrar och laddparker gås igenom, bland annat isolerade åskskyddssystem och skydd på DC- och AC-sidan.
  • Praktiska frågor om infästning på tak, sedumtak, mastlängder och val mellan koppar, aluminium, galvat och rostfritt diskuteras.

Beskrivning

Åskskydd, överspänningsskydd, jordning och potentialutjämning blandas ofta samman – här reds skillnaderna ut, från yttre nedslagsskydd med åskfångare och ledare på taket till skydd mot överspänningar som kan komma från helt andra fel i nätet. Behovet avgörs av en riskanalys där geografiskt läge, byggnadens karaktär och antalet människor väger tyngst; konkreta skallkrav på åskledare är få och rör bland annat explosionsfarliga miljöer, medan överspänningsskydd på inkommande krävs i de flesta anläggningar. Praktiken tas upp handfast: klämma, limma och ställa i stället för att skruva i tak, materialval mot koppar- och plåttak, brandrisk i högt gräs på sedumtak, säkerhetsavstånd in mot kablage samt varför isolerade system förordas vid solcellsinstallationer. Slutsatsen är att installationen sällan är svår eller dyr i förhållande till värdet den skyddar – jämförelsen som görs är airbagen i bilen.

Produkter och omnämnanden

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.