3 augusti 2023

TEKNIK - Vad är vad?! Överspänningsskydd eller åskskydd

Frågor som besvaras

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Måste man ha åskledare om man installerar solceller?

Enligt Stefan är åskledare nästintill alltid frivilligt i Sverige, oavsett solceller. Har byggnaden krav på överspänningsskydd på inkommande och dessutom solceller, ska även växelriktarens DC-sida skyddas. På en villa finns inget krav, men han menar att det är rimligt att skydda en anläggning för ett par hundra tusen med ett skydd för någon tusenlapp.

Till svaret· 41:38

Varför måste överspänningsskydd avsäkras vid höga strömmar?

Skydden har en maxnivå, för Elronds del ofta 315 ampere. När skyddet tänder och kortsluter mot jord vid exempelvis 2000 ampere avsäkrat ställverk klarar skyddet inte att bryta, och den parallella kabeln kan brinna av. Säkringen sitter i den parallella ledningen till skyddet och är för långsam för själva åskstörningen, som handlar om mikrosekunder.

Till svaret· 47:59

Ska man provmäta överspänningsskydd?

Normalt behöver man inte och ska inte prova skydden; vid installationsmätning kopplas de bort. Det finns särskilt testinstrument, och vissa installationstestare rampar upp spänningen så att provning går. Skydd utan indikering, som en del signalskydd, är de som är viktigare att kontrollera – har skyddet ett grönt fönster är det lugnt.

Till svaret· 1:15:37

Kapitel i avsnittet

  1. 0:00Viktor Kyllerdahl presenteras som ny i teamet
  2. 2:10Elbranschen och elektrifiering ur konsumentens ögon
  3. 4:08Dagens ämne: överspänningsskydd, samt sponsorer
  4. 7:20Stefan från Elrond och TK-arbetet kring åskskydd
  5. 8:56Skillnaden mellan överspänningsskydd och åskskydd
  6. 12:31Restspänning, mellanskydd, finskydd och signalskydd
  7. 19:38Grov-, mellan- och finskydd samt klass 1–3
  8. 25:38Spannmålstork och silo – höga byggnader på slätten
  9. 29:01Byggnadsdelar av metall som åskledare, plåttak och kyrkor
  10. 31:52Krav i elinstallationsreglerna utgåva tre och fyra
  11. 33:58Riskbedömning, formeln och tumregeln för glesbygd
  12. 39:11Elbilsladdning och solceller – AC- och DC-skydd
  13. 44:21Välja skydd: avsäkring, avledningsförmåga och restspänning
  14. 56:05Jord, nätverkskabel och potentialutjämning
  15. 1:00:12Jordtag: ringlina, spett, plåt och tio ohm
  16. 1:05:19Höga hus, Karlatornet och sidoinslag över 60 meter
  17. 1:09:20Befintliga byggnader och praktiska begränsningar
  18. 1:15:00Provning av överspänningsskydd och livslängd
  19. 1:17:17Avrundning, potentialutjämning nästa gång och kontaktvägar

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Överspänningsskydd tar hand om allt som är ledningsbundet, medan åskskydd i form av åskledare skyddar mot direkta nedslag på byggnaden – Stefan från Elrond drar gränsen.
  • Ett vanligt mellanskydd släpper förbi en restspänning på ungefär en till en och en halv kilovolt innan det tänder, och vid känslig utrustning kompletteras det med finskydd.
  • Grov-, mellan- och finskydd är tillverkarnas ord; i standarden heter det typ/klass 1, 2 och 3, där låg siffra betyder grövre skydd.
  • Standarden anger tio meter som gräns för när ytterligare skydd bör finnas – men skydden sätts vid centralerna, inte var tionde meter längs en kabel.
  • Elinstallationsreglerna utgåva tre kräver överspänningsskydd bland annat vid medicinska utrymmen, lantbruk och service till allmänheten; i utgåva fyra läggs skolor och platser med många människor till.
  • Vid åskledare krävs jordtag med högst tio ohm enligt åskskyddsstandarden, mätt med riktig jordtagsmätning – ringlina kombineras ofta med spett eller plåt.

Beskrivning

Överspänningsskydd och åskskydd blandas ofta ihop, trots att det ena inte förutsätter det andra – ett solcellsjobb kan behöva överspänningsskydd utan att byggnaden har åskledare. Här reds begreppen ut: yttre åskskydd med uppfångare, linor längs fasad och jordtag kontra grov-, mellan- och finskydd i centraler, varför strömmen snarare än spänningen är det man dimensionerar efter, och varför fler solceller, klimatanläggningar och mobilmaster på taken gör fastigheter känsligare än förr. Riskbedömningens formel kräver uppgifter ända bort till högspänningsnätet, och alternativet är ofta att helt enkelt montera skyddet ändå. Dessutom praktiska frågor: avstånd mellan skydd, lantbruk och silos, plåttakets tjocklek och infästning, jordtag lodrätt eller liggande, kopparledningar som ska in i huset från samma håll som elen, och varför överspänningsskydd normalt inte ska provas med vanlig installationsmätning.

Produkter och omnämnanden

Öppna i Spotify

Förslag för dig

Fler avsnitt om elbilsladdning och elinstallation.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.