Sverige utbildar för få elektriker och behöver arbetskraft från andra länder – men när löner, arbetstider och arbetsmiljö inte kontrolleras uppstår dubbla papper, fusk med skatter och sociala avgifter och en lönepress som drabbar både de som kommer hit och de som redan jobbar här. Samtalet går igenom hur EU-lagstiftningen krockar med den svenska partsmodellen, från Vaxholmskonflikten till minimilönedirektivet, och varför det spelar roll vilka som sitter i Europaparlamentet när uppskattningsvis en stor del av svensk lagstiftning har sitt ursprung i Bryssel. Här finns också frågan om ordning och reda på arbetsplatserna – långa entreprenadkedjor där ingen vet vem som faktiskt är på bygget – och en uppmaning om att arbetarklassens låga valdeltagande i praktiken gör andras röster tyngre.
Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01
Varför behöver Sverige arbetskraftsinvandring av elektriker?
Det utbildas för få elektriker i Sverige, vilket ger brist i yrket och ett behov av arbetskraft från andra länder. Förbundets hållning är att lön, villkor och arbetsmiljö då måste hålla samma standard som för svenska elektriker.
Direktivet ska träda i kraft 1 november och bygger på ungefär 80 procent av medianlönen i varje medlemsstat. Enligt gästerna kan Sverige tills vidare fortsätta med kollektivavtalssatta löner, men risken på sikt är att den svenska modellen tvingas till lagstiftad minimilön.
Vad händer om jag som svensk elektriker åker till Norge och jobbar?
Enligt Jonas finns en överenskommelse med den norska motsvarigheten där man uppmanas bli medlem i det norska förbundet under perioden man jobbar där, eftersom det är de som äger kollektivavtalet och reglerar branschen i Norge.
Per-Ola svarar med kollektivavtalet: första punkten slår fast att avtalet gäller för medlemmar, och avtalet reglerar löner, arbetstider, sjuklön, ledighet och ackord. Statistiken visar dessutom bättre löneutveckling för fackliga medlemmar.
Bristen på elektriker i Sverige beror på att för få utbildas, vilket skapar behov av arbetskraft från andra länder – men villkor, lön och arbetsmiljö får inte dumpas.
Elektrikerförbundets tre prioriterade EU-frågor: ordning och reda på arbetsmarknaden, hållbar och rättvis omställning för vanligt folk samt demokrati och fackliga rättigheter.
Sverige har 21 av 705 platser i Europaparlamentet, och färre än fyra av tio i svensk arbetarklass röstar i EU-valet.
Minimilönedirektivet träder i kraft 1 november och bygger på ungefär 80 procent av medianlönen i varje medlemsstat – något som på sikt kan bli problematiskt för den svenska kollektivavtalsmodellen.
Hissolyckan med fem omkomna lyfts som exempel på oreglerade underentreprenörskedjor – över hundra företag på bygget och fyra dagar innan man visste vilka som stod i hissen.
Solcellsboomen efter energipriskrisen drog till sig företag utan kompetens, där montörer skickades upp på tak utan kunskap om till exempel byggställningar.