Ellevio - Elnätsbolagen (från 2021)

1:13:15

Elnätet är på väg in i ett skifte där elanvändningen enligt Energimyndighetens scenarier kan fördubblas till 2050 – drivet av fossilfritt stål, elektrifierad industri och laddning – samtidigt som Sverige har Europas äldsta stamnät med ledningar som i snitt är runt 28 år. Här förklaras varför installatörer inte alltid får den effekt kunden begär, hur profilen på anslutningen avgör om den hamnar på lokalnät eller regionnät, och vad flexnät, timmätning i de nya mätarna och prognosstyrd styrning kan göra för att kapa effekttopparna i stället för att bara gräva nya kablar. Prisområdenas logik gås igenom: produktionen ligger i norr, industrin och storstäderna i söder, och flaskhalsarna däremellan ska prisskillnaden lösa genom att locka produktion dit den saknas. Dessutom kompetensbristen – elvahundra miljarder i branschinvesteringar fram till 2045 ska genomföras när samma gräv- och montagekompetens efterfrågas av fjärrvärme, järnväg och stamnät, och när branschen ännu inte lyckas locka kvinnor.

Publicerades
10 juli 2024
Format
Ljud + video · 1:13:15
Ämnen
Elnät

Medverkande

Frågor & svar

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.4 frågor
01

Vem äger elnäten i Sverige?

Stamnätet ägs av Svenska kraftnät, en statlig myndighet. Regionnäten ägs av Ellevio, E.ON, Vattenfall och Skellefteå Kraft. Därutöver finns cirka 160 lokalnätsägare, varav de flesta är kommunägda; Ellevio, Vattenfall och E.ON har tillsammans omkring 60 procent av kunderna.

Hör svaret · 9:14
02

Är det elbrist eller nätkapacitetsbrist i Sverige?

Enligt Henrik Bergström finns det i dag tillräckligt med el. Problemet är nätkapacitet, alltså kablarnas förmåga att vid ett givet tillfälle distribuera tillräckligt med el – och det gäller framför allt de kallaste timmarna.

Hör svaret · 14:58
03

Varför skiljer sig elpriset mellan norra och södra Sverige?

Större delen av elproduktionen finns i norr medan mycket av industrin och storstadsregionerna finns i söder, och stamnätet räcker inte för att föra över all effekt. Därför finns fyra prisområden, och förstärkningen i nord–sydlig riktning väntas inte vara klar förrän omkring mitten av 2030-talet.

Hör svaret · 1:01:59
04

Lönar det sig att dimensionera upp kabel när man ändå gräver?

Ellevio har räknat på att schaktet står för runt 70 procent av kostnaden. Att förstärka en viss kabeltyp cirka 300 procent gav bara omkring tio procents högre kostnad, vilket gör det samhällsekonomiskt rimligt att bygga med marginal i ett femtioårsperspektiv.

Hör svaret · 58:29

Kapitel i avsnittet

  1. 0:00Intro: vinnare av slagborrmaskinen och mässan i Kista
  2. 2:35Presentation av gästen Henrik Bergström från Ellevio
  3. 5:05Ellevios nät och Henriks roll som samhällskontakter
  4. 8:05Elnätets uppbyggnad: stamnät, regionnät och 160 lokalnät
  1. 14:58Nätkapacitetsbrist i Stockholm och vad som driver den
  2. 18:17Fördubblad elanvändning till 2050 och fossilfritt stål
  3. 21:46Datacenter i Sverige och varför de söker sig hit
  4. 24:52Användarflexibilitet och Stockholm Flex
  5. 31:40Nya elmätare, HAN-port och digitalisering av nätet
  6. 39:23Solceller, batterilager och mikronät
  7. 47:53Tariffer: effekt istället för kilowattimmar
  8. 52:10Lyssnarfråga om trafobyte och dimensionering med marginal
  9. 1:01:00Nord–syd, prisområden och kärnkraftsdebatten
  10. 1:07:06Kompetensbrist och jämställdhet i elnätsbranschen

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Elsystemets uppbyggnad förklaras: Svenska kraftnät äger stamnätet, fyra regionnätsägare (Ellevio, E.ON, Vattenfall och Skellefteå Kraft) tar vid och 160 lokalnätsbolag ansluter slutkunderna.
  • Nätkapacitetsbristen i Stockholm handlar om den kallaste timmen – stamnätet väntas vara utbyggt först runt 2028 medan taket kan nås 2024.
  • Elanvändningen i Sverige ligger på cirka 140 TWh per år och kan enligt Energimyndighetens scenario fördubblas till 2050, drivet av fossilfritt stål, batterifabriker och elektrifierade transporter.
  • Stockholm Flex köper nedreglering av kunders elanvändning, till exempel bergvärmekompressorer i villor via aggregatorer som avropas dagen innan.
  • Nya elmätare med timmätning och HAN-port ger kunden åtkomst till sin konsumtionsdata och öppnar för laststyrning och distansstyrda säkringsnivåer.
  • Att grovdimensionera kabel lönar sig: schaktet står för cirka 70 procent av kostnaden och en trefaldig förstärkning ger bara tio procent högre kostnad.

Källa och omnämnanden

Se på YouTube

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om elnät.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.