10 juli 2024

TEKNIK - Elnätsbolagens utmaningar

Startar som ljud – videon finns i spelaren

Frågor som besvaras

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Vem äger elnäten i Sverige?

Stamnätet ägs av Svenska kraftnät, en statlig myndighet. Regionnäten ägs av Ellevio, E.ON, Vattenfall och Skellefteå Kraft. Därutöver finns cirka 160 lokalnätsägare, varav de flesta är kommunägda; Ellevio, Vattenfall och E.ON har tillsammans omkring 60 procent av kunderna.

Till svaret· 9:14

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Elsystemets uppbyggnad förklaras: Svenska kraftnät äger stamnätet, fyra regionnätsägare (Ellevio, E.ON, Vattenfall och Skellefteå Kraft) tar vid och 160 lokalnätsbolag ansluter slutkunderna.
  • Nätkapacitetsbristen i Stockholm handlar om den kallaste timmen – stamnätet väntas vara utbyggt först runt 2028 medan taket kan nås 2024.
  • Elanvändningen i Sverige ligger på cirka 140 TWh per år och kan enligt Energimyndighetens scenario fördubblas till 2050, drivet av fossilfritt stål, batterifabriker och elektrifierade transporter.
  • Stockholm Flex köper nedreglering av kunders elanvändning, till exempel bergvärmekompressorer i villor via aggregatorer som avropas dagen innan.
  • Nya elmätare med timmätning och HAN-port ger kunden åtkomst till sin konsumtionsdata och öppnar för laststyrning och distansstyrda säkringsnivåer.
  • Att grovdimensionera kabel lönar sig: schaktet står för cirka 70 procent av kostnaden och en trefaldig förstärkning ger bara tio procent högre kostnad.

Beskrivning

Elnätet är på väg in i ett skifte där elanvändningen enligt Energimyndighetens scenarier kan fördubblas till 2050 – drivet av fossilfritt stål, elektrifierad industri och laddning – samtidigt som Sverige har Europas äldsta stamnät med ledningar som i snitt är runt 28 år. Här förklaras varför installatörer inte alltid får den effekt kunden begär, hur profilen på anslutningen avgör om den hamnar på lokalnät eller regionnät, och vad flexnät, timmätning i de nya mätarna och prognosstyrd styrning kan göra för att kapa effekttopparna i stället för att bara gräva nya kablar. Prisområdenas logik gås igenom: produktionen ligger i norr, industrin och storstäderna i söder, och flaskhalsarna däremellan ska prisskillnaden lösa genom att locka produktion dit den saknas. Dessutom kompetensbristen – elvahundra miljarder i branschinvesteringar fram till 2045 ska genomföras när samma gräv- och montagekompetens efterfrågas av fjärrvärme, järnväg och stamnät, och när branschen ännu inte lyckas locka kvinnor.

Produkter och omnämnanden

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.