Sluta gissa på solcellskalkyler – så räknar du rätt från början
EneSys gästar! • 45:17
Sälja solceller på magkänsla – stort tak, ungefärlig årsförbrukning och en schablon på tusen timmar – ger kunder som får nästan samma elfaktura som förut, eftersom elen inte används samtidigt som den produceras. Här förklaras varför kalkylen måste börja i förbrukningsprofilen: när elen används, vilket nätbolag och vilken tariff kunden har, elprisområde, tim- eller fastpris, och vad driftnettot faktiskt blir efteråt. Ett molnbaserat verktyg från EneSys får rollen som exempel – mätvärden hämtas som fil från mina sidor hos elhandlaren, systemet föreslår hur många kWp och hur mycket batteri som är optimalt, och man kan skruva på priser och installationskostnad för att se lönsamheten. Utöver kalkylen berörs effekttariffer som byts ut under fötterna på den som redan byggt, vad ödrift kräver i extra utrustning, och skillnaden mellan vehicle to load som går redan nu och vehicle to grid som väntar på tillstånd.
Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01
Vilken typ av mätdata behövs för att göra en energikalkyl åt kunden?
Kundens förbrukningsdata för ett år, helst i timvärden eller kvartsvärden – dygnsdata är för grovt. Filen hämtas som CSV från elhandlaren eller elnätsbolaget, oftast via fullmakt från kunden.
Varför sjunker inte elfakturan trots att man köper solpaneler efter sin årsförbrukning?
Anders förklarar att man inte använder elen samtidigt som man producerar den, och att överskottet inte går att kvitta bort mot förbrukningen vid andra tidpunkter.
Varför är det problematiskt att fylla hela taket med solpaneler?
Producerar man ett stort överskott som matas ut på nätet blir den elen lågt värderad, eftersom priset sjunker när solen skiner och i värsta fall kan bli negativt. Man behöver först titta på hur och när kunden faktiskt förbrukar el.
Det är en molntjänst där man signar upp sig för enstaka tusenlappar och sedan köper kapacitet i form av ett antal fastigheter man kan lägga in. Nya användare får en månad gratis, och den som hänvisar till Elektrikerpodden får ytterligare en månad.
Kan man lägga in sina egna priser och sin egen marginal i kalkylen?
Ja, både installations- och materialkostnader går att ändra, och systemet räknar då om avkastningen – i demot visas hur ROI förändras när panelpriset justeras.
Anders berättar hur Enesis växte fram ur Excel-kalkyler åt fastighetsägare som undrade varför elfakturan inte sjönk trots stora solcellsanläggningar.
Kashayar beskriver hur solcellsmarknaden gått från entusiaster till kunder som kräver försäljning baserad på faktiskt driftnetto.
Diskussion om varför man inte bör fylla hela taket med paneler när överskottet matas ut vid låga eller negativa elpriser.
Anders visar molnapplikationen: man laddar upp kundens timvärden i CSV, väljer säkring, nätbolag, elprisområde och avtalstyp och får ut elkostnad, effekttoppar och ROI.
I demot simuleras ett hus från 23 000 till 15 000 kronor i elkostnad med 6 kWp solceller och 18 kWh batteri, med cirka 8,5 procents avkastning och elva års återbetalning.
Kashayar skiljer på vehicle to grid, som han tror dröjer tillståndsmässigt, och vehicle to load som går att göra redan i dag.