18 augusti 2025

Energiroutrar och lagring av el i berggrunden - Daniel J Brandt, SUST

Frågor som besvaras

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Vad är en energirouter?

En enhet som sitter bakom elmätaren i fastigheten och fungerar som en bredbandsrouter fast för el: den har portar där kablar till produktion, lagring och laster kopplas in, och gör att energi kan fördelas i fastigheten och delas mellan fastigheter. Den innehåller även ett litet batteri som ger snabb reaktionstid, enligt Daniel Brandt under 30 millisekunder.

Till svaret· 13:09

Vad menas med ett heat vault?

Man borrar hål i marken, enligt samtalet 50 plus meter djupt, och lagrar värme där – exempelvis industriell spillvärme eller el omvandlad till värme – upp till omkring 600 grader i kärnan. Värmen kan sedan plockas upp till fjärrvärme eller närvärme, och lösningen beskrivs som lämplig för säsongslagring.

Till svaret· 37:39

Vilka definitioner av energigemenskap finns?

I den europeiska lagstiftningen finns citizen energy communities, som rör elsystemet, och renewable energy communities, som rör produktion. Sverige har ingen egen lagstiftning om energigemenskaper, men rättigheterna från EU-lagstiftningen gäller, och gemenskapen ska vara en juridisk person.

Till svaret· 54:20

Kapitel i avsnittet

  1. 0:00Presentation av Daniel Brandt och hans arbete
  2. 2:43Hur innovationsprojekt finansieras med offentliga medel
  3. 7:13HVDC-länken till Gotland som exempel på risktagande
  4. 9:03Jonas Birgersson, bredbandsresan och Energinet
  5. 12:18Energiroutern: så fungerar den bakom mätaren
  6. 21:56Pilotinstallationerna i Lund och vägen till produktion
  7. 26:55Investeringsbehovet i elnätet och virtuell delning
  8. 29:26Reklam: Nexans EasyCalc och Garo Entity Pro
  9. 33:04Energinet som paradigmskifte jämfört med fibernätet
  10. 37:18Heat vault – säsongslagring av värme i berg
  11. 46:58Miljöfrågor kring borrhålslager och grundvatten
  12. 52:05Reklam: Schneider iDesign och EasyLabel
  13. 57:59Elbilsladdning, V2G och gemensamma resurser i grannskap
  14. 1:01:19Kritik mot effekttariffer och nätbolagens attityd
  15. 1:11:59Räkneexempel: elnätsavgiftens andel av löneökningen
  16. 1:14:34Sammanfattning och elektrikerns roll framåt

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • "Energinet" beskrivs som ett koncept med tre delar: energirouter, kompletterande elkablar och en marknadsplats/faktureringsmotor, byggt på öppna principer.
  • Energiroutern sitter bakom mätaren, har portar för produktion, lagring och last, och en liten "time switch" som ger reaktionstid under 30 millisekunder – hälften av referensvärdet för att agera på Svenska kraftnäts frekvenshållning.
  • Två routrar finns i drift i Lund och kopplar samman två fastigheter, med Lunds kommunala parkeringsbolag och fastighetsbolag inblandade.
  • Energiföretagen uppskattar över 1000 miljarder i elnätsinvesteringar till 2035, mot historiska 80–90 miljarder per år – och frågan är vilket system pengarna köper.
  • Heat vault lagrar värme i borrhål 50 plus meter ner, upp till 600 grader, vilket enligt Daniel Brandt möjliggör säsongslagring från sommar till vinter betydligt billigare än batterier.
  • EU-lagstiftningen har två begrepp – citizen energy communities (elsystemet) och renewable energy communities (produktion) – medan Sverige saknar egen lagstiftning om energigemenskaper.

Beskrivning

Energigemenskaper – juridiska personer där både hushåll och företag kan dela och samordna energiresurser – är utgångspunkten, tillsammans med tekniken som krävs för att få dem att fungera: energiroutrar med ett litet batteri vars uppgift inte är att lagra energi utan att köpa tid vid omkoppling, maskade nät som kan aktivera tillgängliga resurser vid avbrott, och en marknadsplats eller operatör som länge varit systemens akilleshäl. Parallellt behandlas storskalig värmelagring i berggrunden, som beskrivs kapa effektbehovet för uppvärmning kraftigt och vara betydligt billigare än att bygga batterier för samma sak – och som går att anlägga under redan hårdgjorda ytor som parkeringar. Effekttariffer och elnätsavgifter tas upp som det som verkligen styr kostnaden, med exempel på hur olika nätbolagens avgifter faktiskt slår. Ramen är hur offentligt finansierade innovationsprojekt via EU, Energimyndigheten och Vinnova plockar upp lösningar som ligger tre till fem år fram – och varför elektriker behöver börja läsa på nu, ungefär som med solceller och laddboxar.

Produkter och omnämnanden

Öppna i Spotify

Förslag för dig

Fler avsnitt om elbilsladdning och elnät.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.