Elnätet 2.0: flexmarknad & flexnät. Hur tjänar elektriker på utvecklingen?
1:01:28
Flexibilitet – att styra ner eller flytta elanvändning i tid – lyfts fram som ett sätt att frigöra kapacitet i näten i stället för att bara bygga nytt, och behovet ser olika ut på sommaren och vintern och därmed också vilka resurser som är värda att styra. Här reds det ut hur en kartläggning i Värmland visat var potentialen faktiskt finns: pappersindustri som kan dra ner mottrycksproduktion mot ersättning, elpannor som kan kopplas in, och många små anläggningar hos konsumenter som aggregeras ihop. Den stora knuten är inte tekniken utan affärsmodellerna och regelverket – elnätsföretag, producenter, elhandlare och aggregatorer ska alla få plats i värdekedjan, och som privatperson är det nästan omöjligt att räkna ut om man tjänar på elhandeln eller på nätavgiften. För elinstallatören finns rollen som rådgivare och "energimontör": att se hela systemet med solceller, batteri, elbilsladdare och värmepump innanför mätaren, och att ställa leverantörerna frågan hur styrbara deras produkter egentligen är och vad styrningen kostar.
Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01
Vad består elnätsavgiften av och hur kan man påverka sin kostnad?
Både nätavgift och elhandelsavgift har en fast och en rörlig del, och utöver det tillkommer skatt och moms. Genom att sätta sig in i hur tariffen är uppbyggd och förändra sin användning kan kostnaden minskas.
Enligt Lars Olsson krävs investeringar i både elproduktion och elnät, och eftersom sol och vind är billigast måste man samtidigt investera i mer balanskraft – kortsiktiga reserver nationellt men även balansering regionalt och lokalt. Flexibilitet är ett komplement som frigör kapacitet, men ersätter inte nätutbyggnaden.
Om nätföretagen slipper investera lika mycket behöver de inte höja tarifferna lika mycket, vilket gynnar kunden. Utmaningen som beskrivs är att bygga incitament och affärsmodeller så att kunden får ersättning för att vara flexibel.
Varför blir det problem när kunden köper värmepump, laddare och batteri var för sig?
Elektrikern kallas ofta in först när det inte fungerar – huvudsäkringen går eller bilen inte laddar klart på natten för att värmepumpen jobbar samtidigt. Delarna köps som separata öar och ska sedan få fungera ihop.
Kommer elbilar att användas som batterilager, vehicle to grid?
Lars Olsson säger sig vara helt övertygad om det. Batterierna blir allt billigare och fordon som står stilla stora delar av dygnet kommer enligt honom inte att lämnas oanvända, eftersom ekonomin styr.
Solceller, batterier och laddinfrastruktur beskrivs som de tre produkter som tillsammans skapar flexibilitet i elsystemet, oavsett om de sitter innanför mätaren eller ute i elnätet.
Elektrifieringen kräver både mer elproduktion och mer elnät – enbart i Norrland talas det om cirka 100 TWh för projekt som Hybrit, Northvolt och gödselfabriker.
I Värmland finns sommartid ett elöverskott och flaskhalsar, medan Göteborg har motsatt behov vid anslutning av en batterifabrik på 300 MW – olika flexbehov beroende på område.
Nättariffen är uppbyggd av en fast och en rörlig del, och i Göteborg beräknas effekttariffen på de tre högsta topparna under månaden.
Installatörens roll diskuteras: kunden står som anläggningsinnehavare men saknar kunskap, och elektrikern behöver förstå hur installationen innanför mätaren påverkar helheten.
Intäkterna från aggregatorer som Checkwatt har minskat när stödtjänstmarknaden blivit överetablerad – flexbehovet väntas ändå öka och ge intäkter på andra marknader.