8 juni 2026

Elinstallatören som överlevde solcellskraschen | Nordic Solar gästar!

Medverkande

Frida JohanssonVerkställande direktör, Nordic Solar

Tobias AnderssonElansvarig, Nordic Solar

Ämnen

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Varför kallar sig Nordic Solar energiföretag och inte solcellsföretag?

För att verksamheten i dag omfattar mycket mer än sol – lagring, styrning, energieffektivisering och reservkraft ingår i de flesta större affärer.

Till svaret· 2:35

Vad är skillnaden mellan backup och reservkraft i en solanläggning?

Enligt Tobias är backup en funktion i hybridväxelriktaren som slår till när elnätet faller bort, med ett kort avbrott, och som kan mata prioriterade laster som kyl, frys eller cirkulationspump. Reservkraft för verksamheter handlar snarare om att hinna göra en kontrollerad nedstängning.

Till svaret· 42:26

Varför väljer bolaget europeisk utrustning som SMA och Kostal?

De har haft en strategi att köpa så mycket Europatillverkat som möjligt. Det har visat sig gynnsamt när större kunder och vissa upphandlingar nu inte vill ha kinesisk utrustning i nätverket av it-säkerhetsskäl.

Till svaret· 34:43

Vad vill solbranschen se för politiska förändringar?

Enligt Frida driver Svensk Solenergi långsiktiga och teknikneutrala spelregler, eftersom grönt avdrag skiljer sig åt mellan sol och batteri, samt att elskattegränsen vid 500 kilowatt tas bort på företagssidan.

Till svaret· 22:33

Varför går det inte att prissätta en reservkraftlösning på distans?

Varje fastighet har sitt eget system. I exemplet från Värmland behövde de vara på plats i fyra timmar, öppna elcentraler och mäta kablar tillsammans med kundens elansvarige.

Till svaret· 50:30

Det här tar avsnittet upp

Frida Johansson berättar hur Nordic Solar startade 2007 med vind, gick över till sol 2009 och i dag kallar sig energiföretag.
Bolaget beskriver hur de tog sig igenom marknadens tvärnit: nedlagda kontor, flytt av huvudkontoret till Karlstad, uppsägningar och avveckling av OF-verksamheten.
Tobias Andersson förklarar hur solinstallationer gått från enkel inkoppling till komplex teknik med appar, styrning och energilager.
De går igenom EU-direktivet om solel och hur Boverkets föreskrifter urvattnade kravet till att gälla från 1 januari 2027 och 1500 kvadratmeter tempererad yta.
Tobias beskriver skillnaden mellan backupfunktion i hybridväxelriktare och en riktig reservkraftlösning med prioriterade laster.
Ett case från en kommunal verksamhet i Värmland visar att reservkraftsdelen kostade cirka en halv miljon utöver sol- och batterianläggningen på en miljon.

Beskrivning

Solcellsboomen 2022–2023 följdes av tvärnit och en våg av konkurser, även bland stora bolag. Här berättas hur ett värmländskt energiföretag som startade med sol redan 2009 tog sig igenom kraschen: nedlagda kontor, flytt av huvudkontoret till Karlstad, avvecklad grossistverksamhet som omsatte hundratio miljoner, uppsägningar från sextiofem ner till trettiofem anställda – och nu full orderbok och nyanställningar igen. Nyckeln beskrivs som spridda risker och en flytt uppåt i värdekedjan: entreprenad, nyproduktion och B2B i stället för dörrknackning på villamarknaden, som svänger med varje subvention och elprismånad. Dessutom retrofit av batterier till befintliga solanläggningar och gränsdragningen kring garantier när man rör någon annans växelriktare, reservkraft för lantbruk och industri där poängen är kontrollerad nedstängning snarare än full drift, och spaningen att elhandelsbolagen tar över tredjepartsstyrningen.

Öppna i Spotify