11 MW BATTERIPARK I VARBERG!

1:01:10

En 11 MW batteripark i Varberg för omkring 100 miljoner kronor är utgångspunkten för en genomgång av varför energibolag börjar investera i lagring. När mer väderberoende produktion kommer in i systemet blir frekvenshållningen svårare och dyrare – kostnaden för Svenska kraftnäts frekvensreglering beskrivs ha gått från ett par hundra miljoner om året till flera miljarder, vilket skapat marknader för stödtjänster som batterier och laddare kan svara snabbt på. Här förklaras också hur ett batteri vid en mottagningsstation kan användas för att slippa köpa dyr effekt, vad man lärt sig av ett mindre testbatteri på 400 kW innan den stora investeringen, och hur upphandling och teknikval gått till. Dessutom vad detta betyder för elektriker: kunskap om flexmarknader, batterier och uppkopplade laddboxar blir en konkurrensfördel när kunder börjar fråga.

Publicerades
10 mars 2024
Format
Ljud · 1:01:10

Medverkande

Frågor & svar

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01

Vad är skillnaden mellan effektreserv och frekvensreserv?

Effektreserven handlar om att få betalt för förmågan att starta eller stoppa stora mängder effekt, med längre starttid – som oljekraftverket i Karlshamn eller en stor aluminiumsmälta. Frekvensreserven kräver i stället mycket snabb reaktion, ibland bråkdelar av en sekund.

02

Kan en vanlig villaladdare delta på stödtjänstmarknaden?

Ja, enligt Henrik kan en uppkopplad laddare regleras ner via aggregatorer. Det sker sällan – kanske tio gånger per år under tio sekunder – så bilen är ändå sannolikt fulladdad på morgonen. En enskild laddare gör ingen skillnad, men flera tusen i aggregerad form blir betydande effekt.

03

Hur hänger stamnät, regionnät och lokalnät ihop?

Svenska kraftnät är stamnätsägare på riksnivå. Regionnätet ägs av bolag som Ellevio, E.ON och Vattenfall. Lokalnätsägare, som Varbergs Energi, abonnerar på effekt hos regionnätet.

04

Vad är ett EMS?

Det beskrivs som en liten datorenhet som kommunicerar med växelriktarna och styr när batteriet ska laddas i eller ur. Vissa system styrs i stället direkt via API mot mjukvaran.

05

Vad händer med stödtjänstpriserna framöver?

Henrik tror att FCR- och FFR-priserna går ner när fler batterier kommer in på marknaden, men att nya stödtjänster tillkommer, exempelvis reaktiv effekt och spänningsreglering, vid sidan av elprisarbitrage.

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Varbergs Energi byggde Sveriges första vindkraftspark 1991 och äger ett vindkraftverk i trä från Modvion utanför Skara, där Chalmers köper energin.
  • Svenska kraftnäts kostnad för frekvensreglering har enligt Henrik gått från runt 300 miljoner kronor per år till 6–7 miljarder.
  • Lokalnätet i Varberg abonnerar på 70 megawatt hos regionnätsägaren, och överuttag kostar extra – därför används nätbatteri vid mottagningsstationen.
  • Ett nytt nätbatteri på 11 megawatt beskrivs med sex rack per container och en investering på ungefär 100 miljoner kronor.
  • Kunden har tre optimeringsdelar: elprisarbitrage timme för timme, kapning av effekttoppar och intäkter från stödtjänstmarknaden.
  • Elektrikern bör veta vilka laddare och anläggningar som är uppkopplingsbara och vilka ekonomiska uppsidor kunden kan få, menar Henrik.

Källa och omnämnanden

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om elnät och energi, solceller & lagring.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.