1:23:05
Elkvalitet är ett luddigt begrepp för många elektriker – handlar det om nätet, om utrustningen eller om att saker inte går sönder? Här reds det ut med utgångspunkt i den rena sinusvågen: nätägaren ansvarar för spänningen som levereras, men det är lasterna i anläggningen – LED-belysning, datorer, styrelektronik – som ger övertoner och strömspikar som i sin tur förvränger kurvformen. Symtomen är ofta oförklarliga: lampor som pulsar, utrustning som går sönder utan anledning, eller ett 16-ampersäkring som löser trots att en vanlig strömtång visar 10 ampere. Genomgången tar upp varför instrumentets samplingshastighet avgör vad man faktiskt ser, skillnaden mellan enkla loggers och energianalysatorer, hur man loggar över tid för att hitta när problemet uppstår, samt begrepp som THD, krestfaktor och flimmer i korttids- och långtidsvärden.
Medverkande
Elbolaget ansvarar för att spänningen de levererar håller kvalitet, men så fort laster kopplas på i anläggningen kan de orsaka till exempel strömövertoner som i sin tur påverkar spänningen. Det som händer inne i kundens anläggning är inte elbolagets ansvar.
Enligt Björn ser man mycket, men det är svårt att avgöra om det finns ett problem. Enkla instrument utgår från en ren sinusvåg och kan visa fel värde när kurvan är förvrängd. Man behöver ett instrument som samplar tillräckligt snabbt.
Det vanligaste är att köra en övergripande mätning under en vecka, för att se om problemet återkommer regelbundet och vid vilka tidpunkter. Därefter kan man mäta noggrannare vid rätt tillfälle och plats.
Root mean square – roten ur medelvärdet av kvadraten. Instrumentet tar mätpunkterna, kvadrerar och beräknar medelvärdet, och fler punkter ger ett noggrannare värde.
Crestfaktorn är förhållandet mellan kurvans högsta punkt och RMS-värdet; en ren sinusvåg ger ungefär 1,41. THD anger hur stor andel av strömmen som är övertoner, uttryckt i procent.
Det här tar avsnittet upp
Fler avsnitt om mätning och provning och emc och störningar.
