TEKNIK - Skydd i anläggning

1:04:11

Skydden i en elanläggning – de som alltid finns där men sällan pratas om – gås igenom från grunden: varför reglerna skrivs så att även den som inte kan något om el ska kunna använda anläggningen säkert, och hur basskydd, isolation och avstånd hänger ihop med det. Skillnaden mellan överlastskydd och kortslutningsskydd får ett konkret exempel: en motor med motorskydd kan ha högre avsäkring än kabelarean annars tillåter, eftersom säkringen då bara ska klara kortslutningen, medan överlasten sköts av motorskyddet – och behöver man ett ställbart värde är det effektbrytare snarare än dvärgbrytare eller smältsäkring. Överspänningsskydd delas upp i klasserna grovskydd, mellanskydd och finskydd, och rådet är att ringa tillverkare och leverantörer när det blir för specialiserat. Kring AFDD ligger knuten i att det i Sverige är en rekommendation för bland annat byggnader av brännbart material, men att skyddet behöver ett par ampere kontinuerlig last för att detektera ljusbågar – något många villagrupper aldrig kommer upp i.

Publicerades
10 oktober 2021
Format
Ljud · 1:04:11

Medverkande

Frågor & svar

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01

Vad är skillnaden mellan beröringsskydd och basskydd?

Det är samma sak. Beröringsskydd användes i de äldre föreskrifterna, och när begreppen anpassades till övriga Europa blev det basskydd.

02

Varför kan en 2,5-kvadrats kabel vara avsäkrad med 25 ampere?

I en motorgrupp sköter motorskyddet överlasten, medan säkringen eller dvärgbrytaren bara ska klara kortslutningsskyddet. Då kan avsäkringen vara högre än man är van vid från de traditionella paren 1,5/10 och 2,5/16.

03

Varför avråds trefasgrupper till fönsterbänkskanaler och pentryn?

Resonemanget bygger på symmetrisk last med linjära laster, men i en fönsterbänkskanal sitter laddare och skärmar – kraftelektronik som ger olinjära laster och övertoner som belastar nollan. Johan förordar därför grövre nolla eller tre separata enfasmatningar.

04

Vad gör man om utlösningsvillkoret inte uppfylls i en befintlig anläggning?

Två vägar nämns: sätta jordfelsbrytare på gruppledningen, som reagerar redan vid 30 milliampere och därmed återger personskyddet, eller göra kompletterande skyddsutjämning så att delar som kan få olika potential binds ihop. I industri, exempelvis kring en motor avsäkrad 32 A, är jordfelsbrytare inte alltid tillämpbart.

05

Är åskskydd och överspänningsskydd samma sak?

Nej. Åskskydd är uppfångare och nedledare på utsidan av byggnaden, medan överspänningsskydd sitter i fasadmätarskåp, central eller nära känslig utrustning. Överspänningsskydd delas in i klass 1 (grov), klass 2 (mellan) och klass 3 (fin).

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Basskydd är samma sak som det som tidigare kallades beröringsskydd – Ingemar går igenom isolation, kapsling och avstånd som skydd.
  • Gränsen för basskydd via låg spänning är 50 V AC och 120 V DC, med lägre nivåer i badrum (till exempel 25 V i bubbelbadkar) och 25 V i maskinsammanhang.
  • IP-klassning täcker både beröring och väta; minst IP2 krävs för beröringsskydd när lock lyfts på apparater.
  • Frånkopplingstiderna 0,4 sekunder för gruppledning och upp till 5 sekunder för huvudledning diskuteras, med 50 V som gräns för farlig potential.
  • Motorskydd tar överlasten medan säkringen bara står för kortslutningsskyddet – därför kan en 2,5 kvadrat vara avsäkrad 25 A i en motorgrupp.
  • Enfasiga olinjära laster i fönsterbänkskanaler ger övertonsströmmar på 150 Hz som belastar nollan – Johan avråder från trefasgrupper och förordar tre enfasmatningar.

Källa och omnämnanden

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om elinstallation och elsäkerhet.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.