10 juli 2024

TEKNIK - Professor Tomas Kåberger

Startar som ljud – videon finns i spelaren

Medverkande

Thomas KåbergerProfessor vid Chalmers, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, Chalmers

Tomas KåbergerProfessor i industriell energipolitik

Ämnen

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Varför exporterar Sverige el och driver det upp våra elpriser?

Kåberger säger att exporten till Tyskland förra året netto var en terawattimme, medan Finland tog emot femton terawattimmar. Bilden av att exporten till Tyskland driver de svenska priserna stämmer alltså inte enligt honom.

Till svaret· 1:20:05

Vad krävs för att en solcellsinstallation ska bli bra?

Både den elektriska och den mekaniska delen måste göras skickligt, så att det inte uppstår säkerhetsproblem, bränder eller läckande tak. Det ställer krav på kompetens inom el, bygg och montage hos installatörsföretaget.

Till svaret· 1:08:40

Vad ger en auktorisation för nytta karriärmässigt?

På ett större företag innebär auktorisationen enligt samtalet ett lönesnäpp, eftersom man då har eftergymnasial utbildning och ligger på nivå motsvarande arbetsledare eller konstruktör och kan ta sådana uppdrag.

Till svaret· 8:39

Varför är det svårt att bygga ut mer vattenkraft i Sverige?

Det handlar dels om naturhänsyn, dels om att det kostar mycket att öka vattenkraftens elproduktion – de senast byggda verken i norra Sverige gav dyr el. Det som är aktuellt är i stället att öka reglerbarheten, vilket också kräver stora investeringar.

Till svaret· 34:00

Det här tar avsnittet upp

Solel gick under 50 öre, sedan 30 och 25 öre per kilowattimme kring 2016 – Thomas Kåberger pekar ut året som vändpunkten för världens elsystem.
Batterikostnaden har fallit till ungefär en tiondel på tio år, vilket gör stora batteribanker till alternativ för frekvensstabilisering och effektreserv.
Sol, vind och kärnkraft ligger på några enstaka gram koldioxid per kilowattimme, mot hundratals gram för gas, olja och kol.
Begreppet svängmassa kallas ett 1800-talsbegrepp – frekvensstabilisering, reaktiv effekt och spänningshållning kan i stället lösas med batterier och kraftelektronik enligt EU:s grid code.
Havsbaserade verk upp mot 20 MW kan nå 5 000–6 000 fullasttimmar per år, av 8 760 timmar på ett år.
Vätgasproduktion i industrin, som hos Hybrit och H2 Green Steel, planeras vara flexibel och köras när elen är billig.

Beskrivning

En motbild till bilden av svensk elförsörjning som en kris på väg – den här gången ur den förnybara sidans perspektiv, med Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten. Utgångspunkten är prisraset kring 2016, när sol- och vindel först kom under 50, sedan 25 öre per kilowattimme, och därmed blev billigare än fossil energi också för industri och transporter. Frågan om hur väderberoende produktion ska balanseras besvaras bland annat med batterier och med vätgasproduktion som kan köras när elen är billig och pausas när den är dyr – i stålverk kan mellanprodukter lagras så att processen ändå går kontinuerligt. Där finns också livscykelutsläpp för olika kraftslag, synen på rivning av små vattenkraftverk, havsbaserad vindkraft och varför elektrifieringen snarare bör ses som utveckling än som påtvingad omställning.

Se på YouTube