12 juni 2022Ljud53:04

TEKNIK - Elsystemet

MedverkandeHenrik BlomstedtProduktutvecklare elsäkerhet, TrainorIngemar FranssonExpert EX och ATEX, ElsäkertJohan RungebergGäst, Elsäkert AB

Frågor & Svar från avsnittet

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.

01

Vad är skillnaden mellan TN-C, TN-S och TN-C-S?

TN-systemet bygger på att nollpunkten i transformatorn är jordad. C står för combined, alltså kombinerad nolla och jord i en penledare (fyrledarsystem), S för separerade ledare (femledarsystem). TN-C-S är kombinationen, där penledaren delas upp någonstans på vägen. Enligt panelen är nästan allt från transformator till last i praktiken TN-C-S.

Hör svaret6:32

02

Varför ska man ha femledarsystem inne i fastigheten?

För att förebygga vagabonderande strömmar. Så länge nolla och jord är hopkopplade kan returströmmen hitta alternativa vägar, till exempel via vattenrör eller andra främmande ledande delar. Delas ledaren upp får man kontroll på var strömmen går, och jorden ligger och väntar på fel.

Hör svaret9:43

03

Varför kan penledaren bli varm eller brinna av?

Enfasiga olinjära laster i ett trefassystem jobbar mot nollan samtidigt, i stället för att ta ut varandra som faserna annars gör. Strömmar i tredje och nionde tonen hittar ingen väg tillbaka via de andra faserna utan summeras i nollan, vilket kan ge mer ström än väntat.

Hör svaret30:46

04

Hur mäter man en penledare i drift?

Med en strömtång som klarar alla frekvenser, det vill säga true RMS – kolla instruktionen till instrumentet. Har man dessutom grövre fasledare än penledare får man ta hänsyn till det i bedömningen. För en bild över tid rekommenderas en energiloggare, eftersom ett ögonblicksvärde säger lite.

Hör svaret33:18

05

Vad är en olinjär last?

Allt som har elektronik i sig. De använder inte hela sinusvågen, utan valda delar, vilket gör att strömmens kurva inte följer spänningens. I ett vanligt hushåll är i praktiken alla förbrukare olinjära idag.

Hör svaret37:52

Kapitel i avsnittet

  1. 0:00Teknikvecka och veckans samarbetspartner
  2. 2:26Veckans ämne: elsystemen och nollsläpp
  3. 4:34Teknikpanelen och frågan från Gustav om TN-systemen
  4. 6:32TN-C, TN-S och TN-C-S – grunderna i systemen
  5. 8:22Var splitten sker: fyr- eller femledare fram till kunden
  6. 13:34Symmetri, nollpunkten och y-kopplad motor som exempel
  7. 16:46PN-ledarens minsta area och risken för överlast
  8. 20:25Praktiska exempel: återledare i vattenrör och glödpunkt i diskbänk
  9. 24:27Kraftelektronikens påverkan – TV:n vid hisschaktet
  10. 26:36Åtgärder mot störningar: skärmad kabel, filter och produktkrav
  11. 30:10Varm PN-ledare, olinjära laster och tredje tonens strömmar
  12. 33:13Mätning med true RMS och energiloggning över tid
  13. 37:34Vad är olinjära laster och varför blir det inte värre?
  14. 43:24Smutsig el, varmgång i transformatorer och EMC-föreskriften
  15. 47:35Fortbildning, labbplattor och digitala utbildningar

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • TN-C, TN-S och TN-C-S reds ut – skillnaden ligger i om nolla och jord är kombinerade i en penledare eller separerade, alltså fyr- eller femledarsystem.
  • Punkten där penledaren delas upp har flyttats fram och tillbaka över tid; idag är det vanligast att fyra ledare går fram och att splitten sker hos kunden.
  • Femledarsystem inne i fastigheten motiveras med att vagabonderande strömmar annars hittar vägar via vattenrör och andra främmande ledande delar.
  • Minsta area på en penledare uppges till 10 – just för att den kan få bära osymmetri och övertonsströmmar.
  • En TV som slocknade varje gång hissen passerade blir exempel på störning via neutralledaren från en frekvensomriktare.
  • Enfasiga olinjära laster i trefassystem ger strömmar i tredje och nionde tonen som inte tar ut varandra utan summeras i nollan.

Beskrivning

TN-C, TN-S och TN-C-S – vad skillnaden egentligen är, varför man gick från fyra till fem ledare och varför nästan allt från transformator till last i praktiken är TN-C-S. Utgångspunkten är en fråga från en gymnasieelev om för- och nackdelar med de olika systemen, och svaret börjar i grunden: nollpunktsjordningen och varför den ger en säker installation. Sen kommer det som gör gamla system besvärliga idag – kraftelektronikens intåg, olinjära laster och övertoner som inte tar ut varandra utan lastar nollan, med varmgång i transformatorer och utrustning som följd. Praktiska hållpunkter: mät med en tång som klarar true RMS, häng upp en energiloggare för att bedöma i efterhand, och skärmad kabel till frekvensomriktare så att installationen inte blir en antenn.

Omnämnanden och källa

Öppna i Spotify

Produkter som nämns

Mer info kommer inom kort. 838 avsnitt transkriberas…

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om elinstallation och mätning och provning.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.