TEKNIK - Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning

1:32:11

Sveriges elförsörjning från grunden: hur systemet är uppbyggt, vad som är planerbart och vad som inte är det, och varför stabiliteten i nätet blivit ett problem när andelen vindkraft och sol vuxit snabbt. Gästen är Jan Blomgren, som skrivit boken "Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning", och poängen är att varje kraftslag har sina förutsättningar – solceller är utmärkta i Mellanöstern där solen och luftkonditioneringen går i fas och marken är gratis, men fungerar sämre i Sverige. Här diskuteras också effektbehovet framåt när elanvändningen väntas dubblas, priser och elräkningar, gröna avdrag, importen från Norge, och kärnavfallet där slutförvaret ännu inte fått tillstånd att byggas. Ett resonemang om varför en lagom mix hade gett färre stabilitetsproblem än den nuvarande obalansen.

Publicerades
23 januari 2022
Format
Ljud · 1:32:11
Ämnen
ElinstallatörElnät

Medverkande

Frågor & svar

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01

Vad är svängmassa och varför behövs den i elnätet?

Stora turbiner och generatorer som snurrar med mycket vikt är trögt kopplade till nätet. Den lagrade rörelseenergin gör det svårt för nätet att avvika från 50 hertz. Vindkraftverk bidrar enligt Blomgren inte med sådana stödtjänster.

Hör svaret · 23:10
02

Vad är skillnaden mellan aktiv och reaktiv effekt?

Aktiv effekt är det som får hjulen att snurra, reaktiv effekt beskrivs som trycket i ledningarna. Vid växelström ligger spänning och ström inte alltid exakt i fas, och den förskjutningen hör ihop med reaktiv effekt.

Hör svaret · 37:21
03

Varför räcker inte batterier för att lagra vindkraft?

Hela världsproduktionen av litiumbatterier år 2020 skulle räcka till att lagra Sveriges el i två minuter, eller cirka 20 minuter om man fördelar den över hela världens elnät. Lokala batterilager kan däremot klara tillfälliga toppar och bottnar.

Hör svaret · 1:01:38
04

Varför grävs kärnavfallet ner 500 meter om strålskyddet bara kräver några meter?

Djupet handlar inte om strålskydd utan om att grundvattnet rör sig så långsamt att det tar omkring hundratusen år för plutonium att nå ytan, och då har det avklingat.

Hör svaret · 1:17:56
05

Kan man återanvända det använda kärnbränslet i nya reaktorer?

I princip ja – ungefär tio procent går att ta tillbaka i dagens reaktorer, resten kräver en annan reaktortyp. Processen med upplösning i syror och fjärrstyrd hantering är dock mycket dyrare än att bryta nytt uran.

Hör svaret · 1:22:50

Kapitel i avsnittet

  1. 0:00Intro: teknikavsnitt och höga elräkningar
  2. 3:37Samarbetspartners i expertpanelen
  3. 7:38Jan Blomgren presenterar sig – kärnfysiker och konsult
  4. 10:27Boken om Sveriges elförsörjning och dess tillkomst
  1. 15:23Skattehöjningarna 2015 och nedlagda reaktorer
  2. 19:02Så byggdes svenska elsystemet upp – vatten, kärnkraft, fjärrvärme
  3. 23:04Svängmassa och 50 hertz i nätet
  4. 25:39Havsbaserad vindkraft, militären och Kalifornien som exempel
  5. 37:09Reaktiv effekt och tappad överföringsförmåga
  6. 41:46EU:s 70-procentskrav och konflikten med Norge och Finland
  7. 46:52Avreglering och oklart ansvar för elsystemet
  8. 57:28Flexibilitetsmarknad, batterier och vätgas
  9. 1:07:06Vad högre elpriser betyder för elektrikerjobben
  10. 1:10:29Hur en bra framtida elmix skulle se ut
  11. 1:12:35Använt kärnbränsle, plutonium och slutförvar
  12. 1:22:28Generation IV och återanvändning av kärnbränsle

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • Elnätet ska hålla 50 hertz, och stora roterande generatorer ger den svängmassa som gör systemet trögt mot avvikelser – Jan Blomgren förklarar med Oskarshamn som exempel.
  • Reaktiv effekt beskrivs som "trycket i ledningarna" medan aktiv effekt får hjulen att snurra; nedlagda reaktorer har minskat möjligheten att reglera den.
  • Ledningen från Norrland till Mellansverige har enligt Blomgren tappat minst tio procent av sin överföringsförmåga.
  • Barsebäck producerade två gånger 600 megawatt och ersättningskabeln söderut, som tog 24 år att få på plats, bedöms inte klara mer än cirka 800 megawatt.
  • Hela världsproduktionen av litiumbatterier 2020 skulle räcka till att lagra Sveriges el i två minuter – därför avfärdas batterier som lösning på produktionsbristen.
  • Använt kärnbränsle består av två sorters avfall: starkt strålande klyvningsprodukter som avklingar på några hundra år och plutonium som halveras på 24 000 år men bara är farligt om det kommer in i kroppen.

Källa och omnämnanden

Öppna i Spotify

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om elinstallatör och elnät.

1:37:52Ljud + video

ELMORGON #65

Vill SD bygga vindkraft? · Vad är nollfelsbrytare? · Elbilsbatteriet håller i 15 år?

14 aug.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.