Ett lokalt skyddsombud är anställt på företaget och utsett av medlemmarna där; finns flera utses ett huvudskyddsombud som samordnar. Ett regionalt skyddsombud är i stället anställt av Elektrikerförbundet och arbetar med frågorna på heltid, bland annat på arbetsplatser som saknar lokalt skyddsombud.
Nej. Klas är tydlig med att arbetsgivaren aldrig får lägga sig i vem som blir skyddsombud – det är medlemmarna som föreslår och facket som utser. En person som arbetsgivaren pekat ut blir enligt honom i praktiken arbetsgivarrepresentant, inte företrädare för arbetstagarna.
Enligt Klas ja, eftersom uppdraget bygger på kollektivavtalet och det är facket som står bakom och hjälper skyddsombudet om det uppstår problem. Arbetsmiljöverket är en opartisk myndighet och hänvisar vidare till fackförbundet. Som skyddsombud företräder man däremot alla på arbetsplatsen, medlem eller inte.
Klas har aldrig stött på att någon fått extra lön för uppdraget, men säger att det står i avtalet att skyddsombudsrollen ska beaktas vid lönesättning. Han menar samtidigt att lönen inte ska vara skälet att ta uppdraget.
Nej, säger Klas – att det skulle betyda att man springer är en myt. På ackord jobbar man rationellt och ställer krav på att exempelvis korridorer är fria innan man kommer dit, och blir det inte så skrivs stopptid som arbetsgivaren kan fakturera.
Arbetsmiljö är allt från hörselskydd och hjälm till hur man mår psykiskt – Klas beskriver målet som att komma hem i samma skick som man gick till jobbet.
Bra projekt börjar i projekteringen: hålls tidsplanen slipper elektriker, snickare och målare stå på varandra, och då tjänar både företag och montörer mer.
Brister ska tas med egen arbetsgivare i stället för direkt med byggaren, eftersom den som ständigt påtalar problem riskerar att bli den jobbiga.
Skyddsombud utses av medlemmarna och anmäls av facket – arbetsgivaren får aldrig peka ut vem det ska vara, och uppdraget löper i tre år.
Tre av fyra arbetsplatsbesök under en vecka ledde till stopp, senast på grund av undermåligt fallskydd med stora glipor på ett åttavåningshus.
Antalet inspektörer på Arbetsmiljöverket gick från 340 år 2006 till 240 åtta år senare, och omkring 50 personer dör i arbetet per år enligt Klas.
Beskrivning
Arbetsmiljö handlar om mer än hjälm och hörselskydd – det är hela bilden av hur man mår på jobbet, och grunden läggs redan i projekteringen. När tidsplanen är för tight eller undertaket sätts innan kablarna dragits blir stressen och irritationen inbyggd från start, och ett regionalt skyddsombud från Svenska Elektrikerförbundet beskriver hur samma brister återkommer bygge efter bygge: damm, fallrisker, blockerade utrymningsvägar. Här förklaras varför man ska vända sig till sin egen arbetsgivare i stället för att själv tjata på byggaren – den som gör det blir snabbt "den jobbiga" – hur det gick att stoppa arbete och kräva skadestånd vid en undermålig etablering, och varför ackord snarare skärper kraven på arbetsplatsen än tvingar fram springande. Dessutom ett gott exempel på ett bostadsbygge där både arbetsmiljön och ekonomin gick bra, och resonemanget om morakniven som används till allt utom det den är till för – inte minst att öppna utrymningsdörrar som saknar vred.