40:36
Lärlingstiden sedd inifrån, från en som är fyra veckor in i yrket och en som varit sex år i samma firma och dessutom är lärlingsombud. Här reds det ut vad som faktiskt gör en lärlingstid bra: att få varierade arbetsmoment, att ibland släppas iväg att jobba själv och lösa problem på egen hand, och att våga fråga även om något verkar självklart för handledaren. Lärlingskortet, bemanningsjobb där man riskerar att sätta kabelstege i månader och punkter som vitvarureparation – svåra att pricka av för den som bygger i stan – tas upp som konkreta hinder. Också medlemskapet i facket, som ofta är första frågan man får på bygget, och saknaden av information om det under utbildningen. Dessutom: skriv ner i ett block, och räkna med att göra fel – kanske tio gånger innan det sitter den elfte.
Djuren behöver droppumpar och utrustning för att få upp kroppstemperaturen om de är underkylda. Därför drogs fyra uttag vid varje bur från början, för att slippa förlängningssladdar som stör arbetet.
Lärlingsombudet ser till att lärlingarna får en varierad utbildning och inte bara drar kabel eller sätter stege i tio månader, ringer och hör hur de trivs, och pratar med ledande montör eller företaget om det behövs.
Att ta till sig informationen och själv ställa frågor när något är oklart – handledaren kan inte ställa frågorna åt en. Ett block i bakfickan att skriva ner saker i lyfts fram som ett bra tips.
Enligt Luigi är vissa punkter, som vitvarureparation och lantbruk, närmast orealistiska att få göra om man jobbar med installation i en stad. Har man varierat arbete i övrigt anses det inte vara något problem.
Pontus beskriver det som mycket roligare, mer fysiskt och omväxlande än kassajobb, och att tiden går snabbare. Ritningarna är dock betydligt större än de kopplingsscheman han sett i utbildningen, vilket var förvirrande i början.
Det här tar avsnittet upp
Omnämnanden
ElektrikerförbundetFler avsnitt om arbetsmarknad.
25:06Ljud21 sep.
1:01:15Ljud
51:59Ljud
49:56Ljud
1:03:02Ljud
25:15Ljud + video