15 september 2025

Poddvideo: Varför hatar Sverige praktiska yrken? | Christoffer Järkeborn VD Nimlas Group

Startar som ljud – videon finns i spelaren

Gäst i avsnittet

Ämnen

Sammanfattat av redaktionen. Varje svar går att höra sägas i avsnittet.

Vad vill Kristoffer Järkeborn ändra i skolan för yrkesprogrammen?

Han vill slopa kravet på godkänt i svenska, engelska och matematik för att komma in på yrkesprogram, ta bort kravet på högskolebehörighet på praktiska program, fokusera mer på yrkesskicklighet och bygga ut lärlingssystemet kraftigt – med staten som medfinansiär av vuxenlärlingar, som i Tyskland.

Till svaret· 33:04

Varför tycker han att höga intagningspoäng till elprogrammet är ett problem?

På många orter är elprogrammet det svåraste att komma in på. Det gör att praktiskt begåvade elever slås ut, medan de som kommer in ofta siktar vidare på kortare eftergymnasiala utbildningar och inte blir elektriker eller VVS-montörer.

Till svaret· 12:49

Måste man vara teoretiskt begåvad för att göra karriär i installationsbranschen?

Enligt Jerkeborn nej – av Nimlas 130 lokala vd:ar är enligt honom högst fem akademiker, resten är elektriker och VVS-montörer som jobbat sig upp via projektledarroller.

Till svaret· 28:42

Hur ser han på att elektrikerjobbet blivit mer komplicerat med uppkopplade system?

Han håller med om att det blivit mer komplext, men menar att praktiskt begåvade lär sig det – inte genom att läsa en bok utan genom att prata, testa och praktisera.

Till svaret· 28:42

Vad kännetecknar de bolag som presterar bäst enligt honom?

De har ordning på pengarna och på personalen, hinner alltid med möten före och efter projekt, kan handplocka medarbetare och välja bort dåliga kunder. Dålig lönsamhet härleder han oftast till dåligt ledarskap.

Till svaret· 56:13

Det här tar avsnittet upp

Kristoffer Järkeborn berättar om vägen från stabschef på justitiedepartementet via tio år på Skanska till koncern vd för Nimlas med 5000 medarbetare.
Han argumenterar för att slopa kravet på godkänt i svenska, engelska och matematik för yrkesprogram och för att ta bort högskolebehörigheten på praktiska program.
Höga intagningspoäng till elprogrammet gör att praktiskt begåvade slås ut, enligt Jerkeborn, samtidigt som branschen behöver dem.
Diskussion om ETG-provet, lärlingsperioden och jämförelser med yrkesskola i Finland, lärlingsprogram i Norge och Tyskland.
Billy berättar hur han inte klarade matte B men fick MVG i ellära trefas – matte i praktiken.
Nimlas modell med 130 lokala dotterbolag, interna utbildningar i Nimlas Academies och kravet att vara nummer ett på sin lokala marknad.

Beskrivning

Statusen på praktiska yrken i Sverige står i centrum: varför ses teoretiska utbildningsvägar som finare, och vad kostar det ett land som redan har för få elektriker och VVS-montörer? Christoffer Järkeborn – tidigare stabschef på justitiedepartementet, sedan chefsroller på Skanska i Sverige och USA och nu koncernchef för en installationskoncern med omkring 5 000 montörer i Sverige, Norge och Finland – argumenterar för att installationsyrkena är välbetalda och samhällsbärande, inte låglönejobb, och att beredskapen i ett krisläge hänger på just rörmokare och elektriker. Konkreta förslag tas upp: slopa kravet på godkänt i svenska, engelska och matematik för yrkesprogram, sätt yrkesskickligheten främst och bygg ut lärlingssystemet kraftigt. Dessutom en tydlig ledarskapslinje – att koncentrationssvårigheter kan vara en styrka i praktiskt arbete, att man inte bör vara chef om man inte gillar människor, och att dåligt presterande bolag oftast borde bytt vd tidigare.

Se på YouTube