Från energisystem till praktiska tips i vardagen • 1:33:45
Från makroperspektivet på energisystemet ner till vad som faktiskt händer i ett ställverk hemma hos kunden: när kostnaden flyttat från dyr el till dyr effekt – och framöver troligen båda – räcker det inte att höja säkringen och hänga på mer. Frågan är hur man som elektriker tar reda på kundens verkliga behov innan man föreslår solceller, batteri eller styrning, oavsett om det är en villa, en BRF eller en industri med trög nätanslutning. Svaret stavas data: hämta förbrukning per år, månad, dygn och kvart från elnätsbolaget, jämför en februaridag med en semestervecka, och sätt in en logger i ett par veckor när lasterna går ryckigt. Dessutom konkret om öst-västanläggningar som matchar produktion mot förbrukning, om att justera gränsläget för peak shaving först när anläggningen körts in, om att hantera kundens förväntningar – och om att en lösning kan vara framtidssäker medan produkterna byter mått och tvingar fram ny kalkyl.
Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01
Vad menas med en öst-väst-anläggning för solceller?
Att solpaneler installeras på husets östsida och västsida, på tak eller vägg. Det är ett statiskt system som jämnar ut produktionskurvan och matchar morgon- och kvällsförbrukning, till exempel bilens motorvärmare på morgonen och laddning när man kommer hem.
Hur får jag fram kundens förbrukningsdata från elnätsbolaget?
Det är kunden själv som måste begära ut den. Vissa elnätsägare har den färdig på mina sidor, hos andra får man mejla och vänta. Tidigare gavs timdata, nu bör man kunna få kvartsdata.
Varför räcker inte elnätsbolagets mätdata vid en industri?
Peakar kan vara mycket höga men mycket korta, och hos kunder som jobbar intermittent vet man inte när maskinerna startar. Joel sätter därför in en egen mätning i ungefär två veckor för att se när peakarna kommer och hur höga de är.
Vilka frågor ställer man till en industrikund innan man lämnar ett förslag?
Börja med årsförbrukningen och se om månaderna skiljer sig åt, titta sedan på typisk dygnsförbrukning. Därefter frågor om verksamheten: vilka maskiner startas varje morgon, vilka körs mest, hur många timmar, vilken effekt de har och vad kunden tror drar mest.
Varför håller inte en offert på en solcellsanläggning i två år?
Lösningen kan vara kvar, men produkterna byts ut. Panelmåtten ändras, vilket kan ge fem till tio procent mer skenor, extra fästpunkter i taket och mer kabel – alltså måste kalkylen räknas om.
Sveriges elproduktion ligger kring 172 TWh medan behovet 2050 bedöms bli 220–360 TWh – Roger går igenom vatten-, vind-, sol- och kärnkraftens utveckling.
Transmissionsnätet är trångt i snittet mellan elområde två och tre och mot Danmark och Tyskland, och en förstärkning i norr tog åtta år från start till mål.
Villakunder löses med öst-väst-anläggning plus batteri för peak shaving när bastu, matlagning, bergvärmepump och billaddning sammanfaller.
Återbetalningstid skiljer sig mellan landsändarna – runt tre år i södra Sverige mot sex–sju år i Umeå där stödtjänster kan behövas.
Byte från fjärrvärme till bergvärme i BRF kan i vissa fall vara återbetalt på under tre år, och i samma veva byts ställverket och förbereds för laddning, solceller och batterilager.
Timdata från elnätsbolagen räcker inte alltid – Joel sätter in en logger i två veckor för att se hur höga och korta peakarna verkligen är.