De la Gardiegymnasiet

58:05

Ett besök på De la Gardiegymnasiet i Lidköping, där elteknikprogrammet tar in 26 elever per årskull och har dubbelt så många förstahandssökande. Här går eleverna ut på två veckors praktik redan vecka tre – en vecka på ett elinstallationsföretag och en på ett automationsföretag – för att teorin i ettan ska få en relevans, och programrådet samlar ett femtontal företag i stället för de tre man ofta ser. En stor del handlar om den nya utbildningen mot distributionselektriker som byggs upp ihop med lokala energibolag, med stolpklättring, motorsågsutbildning och ESA-regelverk, sedan statsbidraget för branschskolor dragits in och branschen själv fått ta kostnaden. Dessutom om vad skolan hinner med: elbilsladdning, lastbalansering och smarta hem kontra en kursplan som inte hänger med, och om att högskolebehörigheten nu bakas in i programmet.

Publicerades
5 februari 2024
Format
Ljud · 58:05
Ämnen
ArbetsmarknadElbilsladdningElnätMätning och provning

Medverkande

Frågor & svar

Sammanfattade av redaktionen ur avsnittet. Varje svar är märkt med sekunden det sägs – klicka och hör det direkt.5 frågor
01

Hur finansieras utbildningen till distributionselektriker på De la Gardiegymnasiet?

Statsbidraget för branschskolor drogs in, så nu betalar de lokala bolagen. Kinnekulle Energi bekostar 50 000 kronor per elev och läsår.

Hör svaret · 17:44
02

Hur ser utbildningen till distributionselektriker ut?

Eleverna söker direkt till platsen från årskurs 9 och läser första året med övriga. I årskurs 2 och 3 blir det lärlingsutbildning ute hos Kinnekulle Energi och Lidköpings miljö och teknik, plus tre sammanhängande veckor per termin på Åsbro kursgård där man bor på plats.

Hör svaret · 19:57
03

Är distributionselektriker en egen inriktning på gymnasiet?

Nej, enligt Jocke är det en yrkesutgång från elteknikinriktningen, och eleverna får med sig de kurser som krävs för anställning inom elteknikbranschen.

Hör svaret · 24:39
04

Får man jobb efter utbildningen till distributionselektriker?

Albin på Kinnekulle Energi säger att de elever som gör sin praktik och lärlingstid hos dem och sköter sig i princip är garanterade jobb.

Hör svaret · 23:37
05

Varför hänger skolans kursplaner inte med i elbranschens utveckling?

Mattias beskriver att Skolverkets centrala innehåll inte uppdateras årligen – senaste stora ändringen före GY25 var 2011 – medan branschen går betydligt snabbare. Lärarna får därför komplettera utifrån dialogen i programrådet.

Hör svaret · 36:32

Om avsnittet

Det här tar avsnittet upp

  • 26 elever tas in per årskull på elprogrammet i Lidköping, och redan vecka tre går de ut på två veckors praktik – en vecka på elinstallationsföretag och en vecka på automationsföretag.
  • Fyra platser som distributionselektriker startas från nästa intag, med lärlingsutbildning i årskurs 2 och 3 och tre sammanhängande veckor per termin på Åsbro kursgård.
  • Kinnekulle Energi betalar 50 000 kronor per elev och läsår sedan statsbidraget för branschskolor drogs in.
  • Elnätets effektuttag i området fördubblas från 53 till 103 megawatt, och 17 av 7 650 abonnenter står för 75 procent av effekten.
  • Skolverkets kursplaner uppdateras långsammare än branschen – senaste uppdateringen före GY25 var 2011, enligt läraren Mattias.
  • Elbilsladdning saknas i skolans utrustning trots stort behov; PP- och CP-stift, lastbalansering och powerline tas i stället upp i energiteknik- och datateknikkurserna.

Källa och omnämnanden

Öppna i Spotify

Liknande avsnitt

Fler avsnitt om arbetsmarknad och elbilsladdning.

Håll koll på nya avsnitt

Nya avsnitt, guider och material för dig som jobbar i elbranschen.