1:10:30
Frida Alexandersson gick från tillvaron som spelarfru i England till vd för belysningstillverkaren Westal – ett gammalt bolag med röda siffror, stökig struktur och en produktion som tillverkade för sjutton miljoner med karbonpapper och knappt några datorer. Här framgår hur vändningen gjordes: värdegrunder som togs fram tillsammans med personalen i stället för av chefen ensam, och ett gemensamt mål som ska vara känt i varje del av organisationen – en tanke hämtad från fotbollen. Orden kompetens, varaktighet, flexibilitet och tydlighet förklaras konkret, bland annat genom förmågan att tillverka små serier och byta delar på femtio år gamla armaturer. Dessutom bakgrunden i familjens tidigare elbolag, uppdelningen mellan fabriken i Bankeryd och kontoret i Göteborg, och en vädjan till arbetsklädestillverkarna om skyddskläder för gravida.
Medverkande
Westal lade om försäljningen helt mot grossist eftersom en leverantör med en eller två utesäljare aldrig kan nå alla kunder som grossisternas säljkår gör. Grossisten fungerar både som logistikled och som säljkanal. Gamla direktkunder fick i en övergång fortsätta handla men med fakturan lagd över en grossist, och prisbilden hölls så oförändrad som möjligt.
Frida Alexandersson beskriver att Westal internt bara kallar en armatur svensktillverkad när de tillverkar den från plåt hemma. Produkter som görs utomlands men sätts ihop i Sverige räknas inte dit, trots att hon tror att det skulle gå lagligt. Cirka fyrtiosex procent av E-numren var vid senaste kollen svensktillverkade.
Det här tar avsnittet upp
Fler avsnitt om belysning och entreprenörskap.
